Malmöseminariet lockade 32 deltagare. Merparten hade ingen erfarenhet av aktiv medverkan i någon krAftgrupp. I de ”erfarnas” skara fanns huvudsakligen projekt- och handledare. Och de fick tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter när de ”oerfarna” inledningsvis fick ställa sina egna frågor i erfarenhetsblandade smågrupper om krAft. Till stor del handlade frågorna om hur man kommer igång. Är det bäst med kända grupper? Vad betyder det att den finns någon som företagarna har förtroende för? Hur tar man fram ett krAftgruppstema? Bör det finnas färdigt från början? Hur kommer man underfund med vad företagarna behöver? Finansieringen? Är det viktigt att det inte finns konkurrenter i gruppen? Se där några exempel på frågor som belystes både i smågrupp och i plenum.

Efter lunchen, som avåts på restaurang Gäddan på högskolan, var det dags för de erfarna att berätta om lyckade inslag och angreppssätt. Generellt kan sägas att det som ansågs som lyckat var när man får krAftdeltagarna själva att vara aktiva, att ta initiativ utifrån sina egna behov och arbeta tillsammans med något. Från sådana gemensamma erfarenheter kan man börja reflektera, problematisera och ”teoretisera”. Även frågor som egen hemsida, internat och social samvaro, och hur man engagerar ”resurspersoner” hanterades. Erfarenheterna tyder på att när man kommer bort från formella strukturer och roller som ”lärare” och ”elev” tenderar det att bli bra.

Därefter var det dags för var och en, erfaren som oerfaren, att annonsera ut ”det här behöver jag ha hjälp med” för att skapa ”cocktailgrupper” i vilka de med gemensamma intressen kunde dryfta sina frågor. I stället för cocktail var det förstås kaffe som konsumerades tillsammans med de goda råden i frågor som ekonomiadministration, avhopp i gruppen, konflikthantering, resurspersoner som är bra på ledarskap och hur planera sitt eget arbete som hand- och projektledare.

Efter en runda om vad som har känts stimulerande, utmanande och utvecklande – och det var en hel del det! – var det dags att ge tips om tabbar och misstag som man inte skulle göra om, om man fick chansen. Här fanns det mycket att ta på, t.ex.: bort med ”slipsen”, tillåt inte deltagarna att ”prata affärer” vid seminarierna (det kan de göra vid andra tillfällen), plocka inte in för många inslag per seminarium utan se till att ge deltagarna tid för reflektion och aktivitet, undvik att ”luftlandsätta” experter som inte kan möta deltagarna på ett lämpligt sätt.

Som avslutning fick deltagarna skriva ned önskemål om hjälp och assistans från krAftkonsortiet både lokalt/regionalt och nationellt, vilket sedan överlämnades till arrangörerna innan man skildes åt strax innan klockan 17.00.